måndag 9 juli 2012

Vem är rik?


Regnet strilar ner, fläkten ala helikopter utanför vårt hem surrar och humöret är fortfarande inte på topp. Camilla och jag har diskuterat igenom möjliga lösningar på våra i-landsproblem och kommit fram till att vi åtminstone är rejält rika på ett plan. Vi har varandra! Så vi får helt enkelt göra som under alla andra år i livet, vi får hjälpas åt att ta oss igenom även detta. När allt kommer omkring handlar det bara om pengar och materiella ting och det är i vilket fall som helst inte det viktigaste i livet. Naturligtvis handlar det även om inskränkningar på vad vi kan göra och inte, men det är som det är. Vad går det att säga liksom? Trots vår nya plattform att handla ifrån, kan jag ändå inte låta bli att hålla med om det som stod i en av de kommentarer jag har fått. Pengar är absolut inte allt och leder verkligen inte till lycka, men livet blir allt f-n så mycket enklare när man har pengar så det räcker åtminstone.

När saker inte flyter på som önskat, kommer jag av nån anledning alltid att tänka på tidigare år i livet. Jag blir varenda gång lika trött på mig själv, som blåögt tror att något ska gå enkelt eller fungera. Jag var ju med på Carros resa, vi i familjen var alla med på Carros resa och vi borde vid det här laget ha lärt oss. Inte för att hennes resa går att på något vis jämföra med ekonomiska aspekter av livet. Nej, hennes resa var helt ojämförbar med allt materiellt. Det var en resa som handlade om nåt av det viktigaste i mitt liv, min älskade dotter och hennes mående, hälsa och liv. Det handlade om nåt som borde vara det viktigaste i vårt samhälle, ett människoliv, men den resan lärde snabbt Carro, mig och alla runt oss att det sämsta som går att göra är att förlita sig på att nåt ska lösa sig enkelt eller för den delen lösa sig alls och att människor är viktiga. 

Medan jag satt i mina funderingar och skrev, kom min nära vän Majan inknallandes. Majan, som har hjälpt och stöttat så länge jag minns, kom som på beställning och förmedlade hopp. Det gjorde hon dessutom utan att hon läst mitt förra blogginlägg, vilket jag förstod av hennes totala förvåning när jag berättade om vår nuvarande situation. Vilka underbara människor det finns! De är inte ofta man har förmånen att stöta på människor som helt utan egen vinning vill hjälpa andra, men jag har förmånen att ha flera såna människor i mitt liv. Majan är en av dem och jag har tur som har henne som vän. Fylld av lite ny energi efter Majans besök, bestämde Emelie och jag oss för att hälsa på Angelica. Angelica, som även hon blev relativt bestört över vår nya ekonomiska situation, svor över att hon inte hade medel att hjälpa eller någon lösning på situationen. Det är så de är många av människorna omkring mig, hjälpsamma, osjälviska, vänliga, ärliga och de finns alltid där för en när de behövs. Det är faktiskt en form av rikedom att ha dessa människor omkring sig, en av de största rikedomar man kan ha till och med. För att ha äkta vänskap, det är att vara riktigt, riktigt rik.  


Inga kommentarer: