Trots gråtristhet och en konstant
vägran att göra nåt vidare kreativt de senaste dagarna, har dessa ändå
innehållit en del kontakter med omvärlden. Igår spenderades några timmar
tillsammans med en grupp av människor som förlorat nån närstående. Vi samlades
i en liten stuga bredvid kyrkan, där en brasa brann och kaffe serverades. Det
är öppna, nakna och utlämnande samtal som förs vid dessa gruppsammankomster.
Varje gång imponeras jag över människors mod att dela med sig och att lyssna
till andras berättelser också. Det är inte direkt några sagor med lyckliga slut
som berättas, utan det är berättelser ur livet såsom livet faktiskt är. Varken
mer eller mindre, bättre eller sämre. Det är den krassa verkligheten som visas
upp, oskyddad och oförställd och många är de levnadsöden och olika lärdomar som
serveras under dessa kvällar. Det är stort med den enorma tillit som finns
bland människor i dessa grupper, för det krävs tillit för att lämna ut alla
delar av det värsta man varit med om på ett totalt osminkat sätt. Trots att det
både tar energi och gör rejält ont ibland, är det en riktig ynnest att vara en
del i en sån grupp och det är inte mycket som skulle få mig att välja bort det.
Ikväll har fjällvärlden förärats
ett besök. Där bjöds det på kaffe latte och bioduken visade glatt upp såväl vampyrer
som kärlek. Det var Breaking Dawn part 2 vi såg och den innehåller verkligen en
riktig kärlekssaga, vampyrer och varulvar till trots. Den var helt klart
sevärd, faktiskt till och med bra. En riktigt trevlig kväll i trevligt
sällskap, det finns inte mycket mer att begära av en vanlig torsdag helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar