söndag 13 januari 2013

Regelrätt rapporterad


Den kortfattade rapporten från de senaste dagarnas ökenlandskap består av följande:

Onsdagen påbörjades i en frågande ton till följd av en bortsprungen bil. Den återfanns dock, åtminstone tankemässigt, precis där den borde vara och var därmed inte användbar under morgontid för min del. Därefter ankom långväga besök till vårt hem för att stanna kvar till lördagseftermiddagen. Besöket lämnades dock under en period av dagen vind för våg inom hemmets fyra väggar, till förmån för annat besök. Nämligen förärades den nya arbetsplatsen en påhälsning och det innefattade såväl lokalisering som besiktning av kontor, fikarum, kollegor och nya chefen. Samtliga föll under kategorin trevlig. Nyckel, i form av underlig plastbit, tillsammans med tillhörande kod erhölls och dagen var så långt under kontroll. Nämnda kontroll försvann i samma stund som hemmets dator slogs på och snabbt slungade ut en påminnelse om förväntad närvaro vid ett ljusparty. Påmind bestod därmed kvällens förehavande av upplysning i form av ljusparty, vilket resulterade i ett brinnande intresse för dofter av gurka och kiwi.

Torsdagen innefattade utflykt till grannkommunen sju mil bort, i syfte att utröna KGB:s effekt på livet. För upplysning är KGB min benämning, och en väldigt missvisande sådan, på under torsdagen initierad KBT-terapi, vilken primärt ska vara en hjälp och ge verktyg i den sorgeprocess som förlusten av två av mina barn medfört. En ny erfarenhet och det är med spänning jag ser fram emot vad det kan innebära. Efter samtliga KGB-aktiviteter, stod en djupdykning i en shopaholics värld på menyn och, om jag får säga det själv, gav det väldigt positiva resultat. Mina chanser att utveckla denna förmåga till fullo finns det inte längre några tvivel om, så nämnt djupdyk var absolut en värdefull praoerfarenhet. Även en Kinarestaurang, ett bäddlager och en djuraffär fick ses som delar av nämnda praoverksamhet. Väl hemma kom Tove insusandes på kaffe och kaffe fanns det dagen till ära ett riktigt uppdämt behov av hos samtliga närvarande.

Fredagen startade i samtalskontaktens närvaro. Det är alltid trevliga besök, även om de oftast innefattar en hel del jobbiga samtalsämnen och en del tårar. Därefter var det närvaro vid ett möte på nya jobbet som stod på menyn. Det var ett trivsamt möte med fortsatt lika trevliga kollegor, där den underligt utformade plastnyckeln för första gången kom till användning. Den fungerade tillfredsställande och det gick att ta sig precis dit det var tänkt. Eftermiddagen spenderades bland vinhyllor och thaimenyer, för att under kvällen övergå i regelrätt vinprovning tillsammans med ovan nämnda besök samt Tove. Det var många djuplodande samtal som fördes under kvällen och Angelica förärades en väckning mitt i natten, i syfte att inviteras till dessa utvecklande samtal. Hon avtackade sig dock denna förmån, vilket naturligtvis kommer att åtgärdas längre fram.

Lördagen var en dag som gick i halvfartens tecken och innehöll hemfärd för besöket, kaffe i mängder med bland annat Tove, halloumi, Hotell Transylvania och Red Lights (båda filmerna riktigt sevärda), nya erfarenheter som inkluderade betalning via telefonen, baddräkter åt folket som utgjordes av Emelie och mig själv, ostfrallor, juice och extremt lite sömn. Camilla hängde med på en del av nattens filmprövningar, men valde att lägga sig lite mer i tid än mig. Smart drag av henne kan tyckas, åtminstone idag. Det var även dagen det åter blev tydligt att husgudar och många minusgrader inte är särskilt kompatibla och att det bästa jag har är, som alltid, mina barn.

Det var allt det senaste från ökenlandskapets sfärer. Nu mot en ny vecka, som kommer att medföra prov av ny baddräkt, utbildningsdag med jobbet och kanske nån skidtur.     

Inga kommentarer: