Kortfattat

Det finns hopp om livet, även om det kanske inte har märkts alldeles otroligt mycket just på bloggen. Mitt huvud är lite översvämmat av ny information, men det är roligt att jobba igen. Det är inte bara roligt, det är rätt tröttande också. Där är den korta förklaringen till varför datalivet har gått på sparlåga de senaste dagarna. 

Nåt mer än att bara arbeta har dock hunnits med. I lördags till exempel var mina husgudar för första gången till en djurkommunikatör. Det var en spännande upplevelse och dessutom riktigt bra. En del  saker som kom fram var helt klockrena. Vid Harrys samtal satt jag rörd och lyssnade, när det var Novas tur att ta till orda skrattade jag gott åt hennes snusförnuftigheter. Såväl Harry som Nova anser oss vara annorlunda på ett bra sätt, men Nova tog det lite längre än så. Hon förespråkade starkt att inte falla in i nån form av norm, eftersom hon menade på att vi är som vi är och vi är bra som vi är. Harry berättade att jag tänker med hjärtat och att det är nåt jag gjort länge, faktiskt så länge att det inte sker medvetet längre utan det är bara så jag numer fungerar. Dock hade jag lärt mig att inte säga allt jag "visste med hjälp av mitt hjärta", vilket hade varit fallet tidigare påstod han, och det var tur eftersom jag tidigare hade trampat en del människor på tårna genom det. Hur jag tänker bemöta det de sa? Inga kommentarer är väl antagligen på sin plats en del gånger och den här gången är en av dessa gånger. 

Nu blir det lite vila. Jag försöker att ta det lite lugnt, att inte dras med alltför mycket i allt det nya och att låta saker ta tid nu när jag äntligen börjat arbeta igen. Det är inte alldeles lätt, eftersom det är frustrerande att inte ha allt på plats i skallen direkt och att inte veta precis allt som är viktigt att veta. Därför är sofftid en del av min lugna plan och eftersom huvudet är mer än fyllt för dagen, så är sofftid en bra tid just nu.