Vad är det som är så himla viktigt?

Naturlig viktighet 

Vi satt ute på holmen vid den lilla tjärnen som kallas sjö, Camilla och jag. Husgudarna rusade runt som galningar, måsarna skränade ute på de isflak som fortfarande var kvar och solens nedgång bjöd på en magnifik utsikt. Vi sa inte så mycket, utan ägnade oss åt att slurpa i oss det medhavda kaffet och titta på allt det vackra, levande omkring oss. Tankar på livet rumsterade runt i mitt huvud, livet och prioriteringar och var i hela friden vi håller på med egentligen. Jag tänkte på jobbet, alla papper, och på hur stor plats och vilken enorm vikt det får ha i våra liv.. i mitt liv. All stress det ger, alla måsten det skapar. Det trots att det egentligen är vid vattnet, träden, under bar himmel och med de som står mig närmast, som jag mår bäst. Mina funderingar återkom gång på gång till fraser som: vad håller jag på med och vad ska jag göra med mitt liv? Mitt liv som för närvarande har vänt till att kana utför igen. Alla dessa snabba kast tar mer energi än jag har och gör mig utpumpat trött, grinig och flyktbenägen. Jag vill bort, jag vill flytta, jag vill fly, men jag vet redan att jag inte kommer att komma undan mig själv och mitt mående. Istället borde jag hitta nån strategi och innan jag kan göra det måste jag fundera över hur jag tänker prioritera, hur jag tänker förhålla mig och vad jag tänker låta viktiglistan innehålla. Innan jag kommit fram till det, är det mellantiden som gäller. Mellantid och väntan. Och medan jag väntar tänker jag försöka växa, fördjupa och rensa bort. Hålla på med sånt som planar ut och ger plats för allt som är, allt som blir och allt som inte kommer att vara mellantiden.        

Att älska 

Barnen - det viktigaste av allt

Ingen stress

Livselexir